Efter att en smärre jordbävning gått genom SVTs valrapportering och den yttersta högern vunnit loppet blev såklart många glada. En del mer än andra. Som ett exempel på en av de riktigt lyckliga dök Rebecka Fallenkvist upp på på sd:s valvaka. Bra i gasen. Evenemanget var väl täckt ur rent mediemässig synvinkel genom att såväl Samnytt som Exakt24 hade direktsänd valrapportering.
Rebecka är frontfigur för propagandaorganet Riks och har för vana att kalla sig för en lyckad assimilering eftersom hennes föräldrar flydde från Rumänien och Rebecka som vuxit upp i Sverige därefter lyckats bli väl integrerad.
Rebecka med skumpan skumpande ur glaset blir alltså intervjuad, och kan då inte låta bli att lägga in en liten extra glädjeyttring. Upp med ena handen rakt upp i luften och sedan ner till de föreskrivna 90 graderna medan hon utropar Heil…g seger.
Hon lyckas till slut ändå koppla in hjärnan och få till en räddning med minsta möjliga marginal.. för att förtydliga börjar hon svamla ”…det är en segerhelg, ja för SD alltså”.
För den som är lite påläst vet att “Hell seger” är en svensk översättning av tyskans “sieg heil”. Uttrycket har använts som stridsrop av svensk extremhöger i decennier.
Nu är frågan. Var det en heilning? Något som sker lite nu och då i de slutna rummen hos det partiet och deras anhängare och förespråkare? Gläntade hon på dörren till vad vi kan förvänta oss?
Det reflexmässiga i rörelsen och utropet får mig att tro att det är något som är allmänt vedertaget i dessa kretsar. Man slentrianheilar glatt på varandra när dörrarna är stängda och visar en helt annan fasad utåt.
Är det rentav dags för oss andra att lite försiktigt börja försöka träningsheila medan vi duschar så att vi inte plötsligt står okunniga om hur vi ska hälsa på den nya eliten?
