SVERIGE
Aldrig tidigare har så många varit så kränkta, det går som ett stigma genom hela vårt land. Nu sker en ökning, framför allt är det de sekundärkränkta som ökar med lavinartad styrka.
Vad är egentligen en kränkning? Eftersom jag är med och betalar lånar jag lite av Wikipedia: Kränkning, det att kränka någon eller något. Kränka är en avledning av det svenska ordet krank, ’sjuk’ eller ’dålig’. Ordets ursprung är den germanska stammen kranka-, ’krokig’. Kränkning har flera närliggande betydelser såsom att förolämpa, vanära, våldföra sig på eller att bryta mot till exempel en bestämmelse. Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller att göra ingrepp i dennes rättigheter eller frihet. Synonymer är förödmjuka, skymfa och såra. Kränkning kan vara en brottslig handling. Att förtala eller förolämpa någon kan vara ärekränkning, och andra typer av kränkande handlingar kan vara brottsliga till exempel enligt de olika lagarna mot diskriminering. En äldre betydelse av ordet är att ha samlag med en kvinna på ett vanärande sätt, såsom utanför äktenskapet eller med våld.
En upplevelse
Jag skulle vilja tillföra något till den definitionen. Det rör sig om att personen som utsätts för kränkningen upplever att de ord som yttrats eller den handling som utförts är kränkande. Det är alltså en upplevelse, en tolkning av en situation, eller av något som uttryckts. Det innebär inte att det rör sig om en kränkning eftersom det inte är säkert att omvärlden delar den kränktes uppfattning. Till exempel den kvinna som polisanmälde en man för att denne varje morgon hälsade på kvinnan när de möttes under morgonpromenaden. Det var något som mannen och även polisen uppfattade som fullständigt normalt men kvinnan upplevde som kränkande.
Vad är det då som händer när någon blir kränkt då? Just det, ingenting händer, eftersom det rör sig om en känsla. Personen som blivit kränkt kan nu välja två vägar, antingen upplysa den eller de som utfört kränkningen eller bita ihop och gå vidare med sitt liv.
Sekundärkränkta
Den som blir sekundärkränkt känner sig kränkt utan att själv vara den person eller den grupp som utsätts för kränkningen. Ofta innebär det att en person axlar känslorna för någon som inte anses ha en stark röst i samhället. I vår svenska kultur ingår tydligen att vara så kallat sekundärkränkt. Alltså att berätta att någon annan, från en annan ’grupp’ än den man själv tillhör, känner sig kränkt. Ett stående exempel är hur folk som aldrig jobbat som städare för ’kampen’ för att visa hur förnedrande det är att städa ’andras skit’.”
Många har funderat över vad sekundärkränkthet kan bero på. Kanske är det föreställningen om att vi som nation är så privilegierade att vi måste skämmas. Personligen tycker jag bara att det är löjeväckande. Visst är det bra att vi bor i ett av världens bästa länder även om mycket på senare år blivit lite sämre.
Så lägg av med att springa runt och leka tankeläsare, och sluta vara så ängsliga. Är någon kränkt kan han, hon eller hen berätta det själva, eller rent av polisanmäla det.
Roger M Carlsson